Inte bra att skriva om sorgearbete när man är gravid och extra känslig. Inte för att de sorger jag själv haft inte är bearbetade utan att jag tänker på alla dem som har förlorat någon. Bara att skriva om sådana häär saker har jag aldrig haft svårt för innan. Det jag kan ha svårt för är att höra den svenska national sången och se ett svensktlag stå uppradade och taggade för att kämpa i sin sport, sen om de vinner guld och står där högst upp på pallen kan också få mig också att börja gråta. Antagligen är det för att man själv en gång har stått där och tagit emot guldmedaljer!

Nu blev det känsloladdat... Nä dags att skriva om lite mer sorg... Buhuuuu....