Jag hade nya jeans från miss sixty, de var så där perfekt utsvängda och de passade helt perfekt till mina lika nya cowboy boots!
Jag, Sara och Frida förberedde oss med en förfest för att gå på förfest nummer 2.
Vi skulle gå över Linnégatan det låg lite små högar av snö längsvägkantern.
När jag ska ta ett steg över en utav högarna fastna spetsen på ena bootsen i byxbenet och jag ramlar handlöst ner i asfalten!!!
Lite svimfärdig och illamående skulle jag prompt fortsätta till förfest´nummer 2!
Vi missade dock den vagnen vi skulle med så vi festade lite till på hållplatsen!
Min arm värkte kan ju tala om för er!
Fast jag trodde det va en enkelstöt bara. Väl framme till förfsten får en av killarna syn på min hand som börjat svullna upp och bli blå, han va sjuksköterska, och undrade om han fick titta på min arm!
När jag väl fick krängt av mig skjortan såg jag själv att armbågskulan inte satt där den skulle!
Tack och hej för mig!
Taxin var där på nolltid!
Ner till sahlgrenska och väl där visade jag min arm för henne i receptionen och fick gå före ett fullknökat vänt rum!
De fick tömma armen på blod de ville opererat med en gång, men jag var lite för full!!!
Så jag fick ett provisoriskt gips och en bunt med bomullstops att suga på för att dämpa törsten eftersom operationen skulle ske dagen efter.
Ringer mamma halv ett på natten och fråga om hon kan hämta mig på sahlgrenska!
Gissa om de blev chockade! Inte minst när jag sa att jag skulle opereras dan efter!

Så, så gick det till när ärret på armbågen kom till.

Borde inte internationella kvinnodagen ge tur till kvinnor?